Fredsinstitut

Vi tror att alla människor kan bidra till en fredligare värld. Det är inte en fråga som bara kan lösas av våra politiker. Krig förs på alla nivåer i världen, inom familjer, mellan åsikter, trosuppfattningar eller nationer.Våra tankar är ved eller vatten också till de konflikter som pågår i världen. På detta sätt blir varje individ antingen ett fredsinstitut eller en krigsmaskin.

Hela världens öde skulle kunna ändras på ett ögonblick om vi individer kunde ändra på vårt tänkande.

Den stora orsaken till konflikter, tror vi, är att vi stöter på människor med en annan erfarenhetsbakgrund än oss själva. Sättet på vilket vi hanterar våra relationer, med omständigheter som vi kanske tycker är oriktiga, okända eller felaktiga, påverkar också utvecklingen av kollektiva konflikter, som den i t.ex. Irak.

Våra politikers beslut är endast ett uttryck för världssamfundets samlade tänkande eller kollektiva medvetenhet

Kan någon bombas till kunskap eller insikt? Såvitt vi vet kan man inte med tvång eller våld skapa en varaktig insikt hos en människa. Det skulle vara som att lära våra barn vuxeninsikter med våld. Varje förälder känner nog till att den pedagogiken i långa loppet alltid misslyckas. Om det varit en framgångsrik metod borde väl samhället ha ersatt utbildningsväsendet med prygelanstalter

Ett visst mått av beteendeförändring kan ju våld eller "dressyr" medföra men med stryk, skäll och lite klappar kan vi i bästa fall få hunden att hämta morgontidningen.

Så den stora orsaken till konflikter, på denna planet, är på det sätt vi hanterar våra möten med människor med andra erfarenheter än vad vi själva har. Dessa olikheter kan leda till motsättningar, som vi av gammal vana löser med fientlighet, våld, hat, förtal, ovilja, intolerans eller avståndstagande. Tänk vad lätt det är att vara tolerant när andra är till lags och tycker och tänker och gör precis som jag vill. Tolerans är att förstå och acceptera även det som jag själv inte skulle kunna göra.

Hur kan vi ändra på vårt tänkande? Vi tror att kunskap om människans egentliga natur och hennes olika erfarenhetsbakgrunder kan ge en ökad förståelse både för människan och nationers handlingar. Om vi vill lära oss något nytt så söker vi en utbildning. Utbildningen ger en teoretisk förståelse som vi sedan själva får praktisera eller levandegöra i våra liv. Vi vet nog alla vad kunskap kan betyda för våra egna relationer. Alla har vi nog någon gång blivit utsatta för en människas vrede och det är ju mycket lätt att vresa tillbaka att svara med samma mynt. Men blir vi t.ex. upplysta om att den här människan har gått igenom en rad svårigheter så kan ofta vårt bemötande förändras. Istället för hat fylls vi av ömhet och förståelse. Kunskap har ändrat vår attityd, tänkande och handlande.

I livet finns tekniken för mänsklig utveckling och insikt redan inbyggd. Varje människa kommer att få insikter och lära sig av sitt handlande tack vare att hon får känna på verkningarna av sina egna handlingar. Denna lag omnämns av flera filosofer och religioner och går under namnet Karmalagen. Karmalagen är inte en strafflag. Allting rör sig i kretslopp så också våra tankar, ord och handlingar. Karmalagen är en lag om resultatet eller verkningen av våra handlingar. Ungefär som när vi blandar salt i kaffet så blir det salt och med socker blir det sött. "Som vi blandar får vi dricka".

På samma vis som olika ämnen av materia uppvisar en lagbundenhet finns det en lagbundenhet för det mentala. Vi blandar också olika "ämnen" i våra tankar, ord och handlingar och dessa mentala blandningar ger upphov till olika s.k. "tankeklimat" som skapar olika verkningar eller resultat beroende på sitt innehåll.

Resultaten av denna "mentala cocktail" återvänder till oss, beroende på blandning, som något sött, salt, bittert, eller surt.

När vi utsätts för obehagliga upplevelser skapas ett lidande som på sikt är den egenskap som gör oss medvetna om olika tankar, ord och handlingars resultat och ger således på sikt förstånd och visdom. Vill jag ha sött kaffe istället för salt kaffe så vet jag av erfarenhet att jag måste blanda rätt ämne i det för att få rätt resultat, nämligen socker. Det är inte "synd" att blanda salt i kaffet men det lär oss att det smakar inte sött.

Människans medkänsla eller empatiförmåga bygger på minnet av egna liknande erfarenheter som det vi känner empati för. Utan detta känslominne skulle vi vara helt oförmögna att känna medkänsla med en annan människa.

Så i livet kan vi aldrig möta en oförrätt som vi själva inte varit upphov till. Det kan vara en mycket tung insikt men ger oss samtidigt möjligheten att skapa, forma och förändra våra egna liv i den riktning vi önskar.

För att förstå varför människor kan handla så olika måste vi förstå att våra handlingar baseras på erfarenheter och att vi alla har olika bakgrunds kunskaper. Kanske är det så att vi är som elever från klass 1-9, som går i samma skola. Självklarheter för en niondeklassare är naturligtvis inte självklart för förstaklassaren. När det gäller ett barns utveckling har vi stor förståelse och erfarenhet av att ökad mognad och insikt kommer med tiden. Men ett barn med vuxenkropp förväntas ju kunna lösa sina uppgifter på ett fullvuxet vis.

Genom att studera naturens cykler kan vi lära oss mycket om vår egen utveckling. Se på en frukts utvecklingsförlopp från kart till mogen frukt. Äppelkartet smakar strävt och illa och skulle vid en första betraktelse inte kunna tillföra något gott. Men ges den lite tid att utvecklas kommer kartet snart att bli till en söt och saftig frukt. Kan vi anklaga något som inte fått växa klart för att vara felaktig, eller att det inte har något existensberättigande?

Människans mognadscykler eller tillväxt är svårare att överblicka än den i naturen eftersom den sker över flera liv. Genom reinkarnation byter människan den fysiska kroppen och fortsätter i en ny kropp att samla livserfarenheter, uppleva livet och utvecklas. Att få förståelse för människans utveckling utan accepterandet av reinkarnation och existensen av föregående liv blir lätt haltande och svårbegripligt.

Vi kan ju alla se att människan befinner sig på olika utvecklingsnivåer och är utsatta för olika livserfarenheter. En del kommer till världen med guldsked i munnen, har kärleksfulla föräldrar, ett överflöd av materiella ting och en god utbildning. Medans andra kämpar för att hålla sig vid liv, en kamp mot svält, våld och förtryck.

En del föds med talanger och fallenheter som visar sig tidigt i livet. En Mozart komponerade och spelade piano vid tre års ålder på en nivå som en annan människa inte uppnår med ett helt livs träning.

Om vi inte har en föregående historia hur kan vi då hamna så olika. Kan det vara slumpen?

Naturen uppvisar ju en lagbundenhet där alla processer rör sig från något ofullkomligt till fullkomning som i slutändan är till glädje för allt och alla.

Om vi ser till byggstenarna, atomerna, i vår egen kropp så anses de bytas ut under en tvåårsperiod. Så livet sett ur en materiell fysiologisk synvinkel innebär att vi dör och föds på nytt hela tiden. Förnyelsen sker hela tiden. Kroppen är inte den samma som för två år sedan även om den ser lika dan ut.

Så egentligen inkarnerar vi i en ny kropp hela tiden även under vår livsperiod.

Trots en splitterny kropp vartannat år så tappar vi ju inte minnet om det som hände i den gamla kroppen. Det beror på att vi har en kropp, som vi kan kalla en medvetandekropp, eller ett "jag" som ger upphov till och skapar den fysiska kroppen och det är den aspekten som binder samman våra kroppsbyten eller inkarnationer.

Vi tror att alla människor har ett lika stort värde, vare sig vi är s.k. "syndare" eller "helgon". Människan har i alla tider bedömts endast utifrån vad hon gör och inte utifrån vem hon är. Vi tror tiden är mogen att se människan ur ett mer holistiskt perspektiv. Det är ett perspektiv som medför en ökad förståelse för vad hon och mänskligheten går igenom.

Tack vare att människans natur och utveckling följer en lagbundenhet så går den att följa. Vi lever i en vetenskaplig, analytisk tid där naturvetenskapen försöker följa materiens lagbundenhet och där vi på allt fler områden går från tro till vetande. Därför borde det finnas ett stort behov och intresse också för de mentala processernas och tankestrukturernas lagbundenhet och människans utvecklingscykel. Kunskapen därom skulle kunna ge de framtidsvisioner som politikerna saknar, ge företagandet en ny mening och innehåll samt ge fredssträvarna hopp om en fridfull värld där alla människor lever i harmoni.

Saken görs ju inte sämre av att tidigare resonemang har sitt stöd av tänkare, filosofer och stora religionerna från alla tider.

Var människas oundvikliga öde är ett fullkomnat tillstånd, där hon lever i samklang med naturen till glädje för allt och alla. Det är bara en fråga om mognad och den kommer av erfarandet av livets behagliga och mindre behagliga aspekter. Ur dessa lärdomar, med ett visst mått av lidande, växer människan över flera liv i moral och kärlek till en fullmogen, fullkomnad människa.

Vad kan då samhället göra för att på ett humanitärt sätt skydda sig mot våld. Detta är ett av de stora problemen i framtiden hur samhället på ett humanitärt sätt kan skydda sig mot våld utan att överreagera och använda våld. Våld föder våld, men med vilket nytt utsäde kan vi skapa en ny skörd?

Genom den andliga vetenskapen kan vi börja förstå den icke materiella verkligheten lagbundenhet. Den andliga vetenskapen grundar sig på tänkare, filosofer och de egna erfarenheterna om människans natur och utveckling. Den ger förklaring till vart människan kommer ifrån och vart mänskligheten är på väg. Den bygger på ett logiskt resonemang som är bryggan mellan den materiella verkligheten och den mentala eller andliga verkligheten. Den uppmanar oss till egna iaktagelser, erfarenheter och forskning. Det är ingen ny religion. Den är ett försvar för alla typer av livsuttryck och mänskliga erfarenheter.

Fred har inte bara att göra med hur vi behandlar våra relationer och överkommandet av "explosiva tankeklimat" utan har också att göra med hur vi behandlar vår jord och hur vi behandlar vår egen fysiska kropp.

Eftersom liv vävs in i liv så relaterar vi människor också till vår omgivning, den jord vi lever på, som vi får vår mat, vatten och luft att andas ifrån samt kroppen som är en hel värld uppbyggd av intelligenta levande väsen som sköter om våra kroppsfunktioner som t.ex. matsmältning, andning, blodomlopp och rening av kroppen.

Fredsbegreppet omfattar därför också omvårdnaden om den yttre miljön (jorden-naturen) såväl som den inre miljön (kroppen) tillsammans med våra nämnda relationer till våra medmänniskor. Kunskap är grunden till all förändring.

Anordna studiecirklar, kurser, föredrag och utbildning i den andliga vetenskapen. Inspirera fredssträvare och beslutsfattare till samtal och diskussion om hur samhället kan utveckla humanitära skyddsmetoder mot våld. Undersöka sambandet mellan "Fred-brottslighet och näringsfysiologi". Stödja och undersöka våldsförebyggande åtgärder.

En grön skog består ju av gröna enskilda träd. Så fridfulla individer är det som skapar en fridfull värld. Detta är grunden för framtida samförstånd, fredsavtal och nedrustning i världen. Önskan till fred kommer av mättnad på dess motsats. Har du orkat traggla dig igenom texten så här långt kan punkterna nedan vara ett lämpligt övnings- och utvecklingsområde för dig som är mätt på mörka erfarenheter och som önskar fred i världen.

Den danske författaren och filosofen Martinus ger oss några ledtrådar hur vi kan öka friden i våra liv och på det sättet bidra maximalt till utvecklingen av en fredligare värld.